En utskrift från Expressens nätupplaga – Expressen.se
Några av de ägg som polisen har tagit i beslag. Foto: Polisen
Fågelparadis knäcktes av äggtjuvligan
De kan få fyra års
fängelse.
I juni 2009 slog brittisk polis till mot skotske godsherren Alan Hutton.
I hans egendom Wallhouse Mansion några mil utanför Edinburgh påträffades
11 970 fågelägg.
Skotten visade sig vara huvudmannen i en internationell ägg- och
fågelplundrarliga, med förgreningar till såväl Finland, Island som
Sverige.
I Alan Huttons dator fann polisen ett antal mejl från en Vingåkersbon
Robert. Svensken skrev i ett av mejlen om en äggsamlarresa till norra
Sverige. Med sig till hemmet i Vingåker tog han bland annat äggkullar
från fjällabb, björktrast och storlom, vilket är ett jaktbrott. I utbyte
mot dem fick han av Alan Hutton ägg av pilgrimsfalk och snatterand, och
gjorde sig därmed även skyldig till artskyddsbrott.
Nu riskerar Robert och två andra svenska män fängelse i upp till fyra
år.
Fjället har stängts ner.
Det 230 kvadratkilometer stora kalfjället Stekenjokk ligger i Jämtland,
och är ett populärt område för fågelintresserade människor.
Sedan 2011 är området, som en direkt konsekvens av polisutredningen,
Stekenjokk stängt för allmänheten under häckningsperioden. Länsstyrelsen
i Jämtlands län vill göra Stekenjokk till ett permanent
fågelskyddsområde.
Blev brott på 50-talet.
Oologi är läran om ägg. Under 1800-talet och i början av 1900-talet
ansågs det vara en respektabel gren av ornitologin. På 1940-talet
började röster höjas om att samlandet inte var bra för fåglarna. I
mitten av 1950-talet blev äggplundring ett jaktbrott.
Tre män misstänks ha stulit och samlat på tusentals fågelägg mellan 2003
och 2010.
I går inleddes rättegången mot männen i Härnösand.
Som en följd av åtalet har fågelparadiset Stekenjokk i Jämtland stängts
för allmänheten.
– Det känns för jävligt att hålla stängt på grund av den här våldtäkten
mot naturen, på grund av att en promille av besökarna begår idiotiska
gärningar, säger naturbevakaren Håkan Berglund.
Våren
2008 mottog
Nyköpingspolisen
ett anonymt tips om en man från Vingåker som åkte "land och rike runt
för att plundra fågelbon."
De fann inget som styrkte uppgifterna, och snart var utredningen
nerlagd.
Två år
senare nämndes samma man i ett nytt tips. Avsändare den här gången var
kriminalunderrättelsetjänsten, som i sin tur hade larmats av brittisk
polis - som stött på svenskens namn vid en uppmärksammad äggrazzia hos
en godsherre i Skottland.
Den 24
mars 2010 gjorde Nyköpingspolisen en husrannsakan hos Vingåkersbon
Robert. Lägenheten gav ett lika alldagligt intryck som dess ägare.
Möjligen var hans sovrum möblerat med ovanligt många byråer och
jalusiskåp. Inuti låg massvis med kartonger. Under locket på en av dem
fann polisen vad de letade efter: urblåsta vildfågelägg. Totalt 3 000
stycken. Varje ägg var prydligt inbäddat i bomull. Intill flera av äggen
låg mödosamt handskrivna etiketter som talade om att de var plockade för
flera decennier sedan.
Polismännen blev fundersamma. Kanske var det precis så illa som den
anonyma tipsaren hade flaggat för häromåret? I så fall var detta en
ensam mans verk. Om inte: hur många fler äggtjuvar fanns det där ute?
Kriminalinspektör Per-Erik Lindbäck, vid polisens miljöbrottsavdelning i
Sundsvall, konstaterade att äggen kom från 200 olika arter, av Sveriges
sammanlagt 253. På naturvårdsverkets lista över fåglar som riskerar att
dö ut ryms 91 - och av dem hade Vingåkersbon prickat in 46.
När
polisens IT-forensiker
finkammade Roberts dator fann de en Excelkatalogisering över alla de 3
000 äggen. Datorn rymde även massvis med foton. Främst på ägg, men också
på vad som såg ut att vara två äggintresserade vänner i dryga
40-årsåldern. När polisen kartlade Roberts MSN- och mejlkonversationer
fann de flitiga äggdiskussioner med framför allt två svenska män: Lasse
och Jan. Allt talade för att de var männen på bilderna.
Genom fotografierna, informationen i mejlen och förhören med Robert fick
Per-Erik Lindbäck en allt tydligare bild av det lilla gänget.
Kring millennieskiftet drev Robert en hemsida där han publicerade
fotografier på ägg. Genom sajten fick han kontakt med Jan från Härnösand
och Kungälvsbon Lasse. Det gemensamma intresset blev startskottet för en
personlig vänskap.
- De hade trevligt och snackade ägg, säger Per- Erik Lindbäck. De fick
en gemenskap, en hemlig sådan.
Lindbäck menar att det inte rör sig om några "vanliga kriminella", utan
om "fina människor, med ett maniskt samlande".
Utredningen visade att männen varje år mellan 2003 och 2010, veckorna
före midsommarafton, reste tillsammans till kalfjällsområdet Stekenjokk
i Jämtlands län. På fotografier sågs de stå hukade över fågelbon med
kameror i händerna. På andra bilder använde de käppar till att jaga bort
ruvande fåglar, som är särskilt känsliga för störningar, från sina
reden.
Med hjälp av bildfilernas inbäddade tidskoder kunde Lindbäck se att de
gick till väga på detta systematiska vis varenda dag, innan de troligen
tog äggen med sig från platsen.
I september 2011 slog Per-Erik Lindbäck därför till mot Jan i Härnösand
samtidigt som hans Göteborgskollegor gjorde samma sak hos Lasse i
Kungälv.
– Jag
fick en känsla av att det var för sent. Det hade gått lång tid sedan
husrannsakan gjordes utanför Nyköping. På den tiden hade man enkelt
kunnat undanskaffa alla bevis, säger Per-Erik Lindbäck.
Inga ägg
syntes heller till hemma hos Jan. Plötsligt fick polisen syn på
klädhängare med tre-fyra badrockar. Nedanför dem syntes en liten
tapetskarv. Där väggen mötte golvet anades också en glipa. När
badrockarna föstes åt sidan blottades en lönndörr.
I
lönnrummet fann Per-Erik Lindbäck
och hans kollega
nästan 3 000 fågelägg, lika nogsamt omhändertagna och sorterade som dem
man funnit hos Robert. I Kungälv beslagtog polisen 2 238 ägg sorterade i
404 olika kullar.
– Det här är besatta samlare som helt enkelt inte kan göra sig av med
sina samlingar, säger Per-Erik Lindbäck.
Ingen människa bor i kalfjällsområdet Stekenjokk, som ligger i Jämtlands
inre vid gränsen mot Norge. Ändå korsas kalfjället av en väg,
Vildmarksvägen, som byggdes för att serva en sedan länge nedlagd gruva.
– Det är
något speciellt här. Hela fjället lockar till sig mycket fågel, säger
Håkan Berglund, som arbetar som naturbevakare vid länsstyrelsen i
Jämtlands län.
Under
vinterhalvåret är den knappt två mil långa vägsträckan förbommad. Den 6
juni varje år, lagom till fjällfåglarnas häckning, öppnas
Vildmarksvägen. Den tillgängliggör en annars otillgänglig miljö för
naturintresserade människor och har gjort Stekenjokk till ett paradis
för ornitologer. Sedan två år tillbaka, som en direkt konsekvens av
polisutredningen, är dock fågelskådarmekkat Stekenjokk tillfälligt
stängt för allmänheten. Man får fortfarande köra på vägen, men inte gå
ut i naturen under häckningstiden.
Under
häckningsperioden
patrullerar Håkan
Berglund Vildmarksvägen fram och tillbaka, på spaning efter folk som
bryter mot tillträdesförbudet.
– Det
känns för jävligt att hålla stängt på grund av den här jävla våldtäkten
mot naturen, på grund av att en promille av besökarna begår idiotiska
gärningar, säger Håkan Berglund.
Landets
ornitologer fruktar att de tre äggtjuvarna utgör toppen på ett isberg.
– Jag tror att man kan säga så här: ingen brottslighet finns förrän man
börjar se den. Kanske dyker det upp fler äggplockare som hållit sig
dolda, säger Per-Erik Lindbäck
Den åtalade Kungälvsbon Lasse berättar att han började samla ägg när han
var i tioårsåldern, i slutet av 1950-talet, berättar Lasse.
– För mig låg det främsta intresset i själva plockandet av äggen. Det är
inte enkelt, ska du veta, att hitta fågelbon. Men det är väl också som
för samlare i allmänhet: Jag ville väl ha någonting komplett att titta
på, säger Lasse.
Att fritidssysselsättningen var olaglig var ingenting han funderade
över, trots att han 1969 blev ertappad och bötfälld för sitt samlande.
Han säger att han lade av med äggsamlandet mot slutet av 1970-talet -
tiden räckte helt enkelt inte till för att både plocka ägg och sköta det
nya familjelivet. Det är samma version som han har stått fast vid sedan
det första polisförhöret för två år sedan.
Han
påstår också
att samtliga 2 238 fågelägg som polisen påträffade i hans hem är
plockade på 1970-talet.
– Jag har
varit i Stekenjokk fyra gånger. Men jag har inte plockat några ägg.
De två
andra åtalade männen hävdar att de aldrig någonsin har plockat fågelägg,
de säger sig ha fått äggen i gåva eller köpt dem på loppmarknad.
– Den här utredningen är en fullständig parodi som har kostat en massa
pengar. Och att vi kan dömas till fängelse ... Herregud, det är fågelägg
vi pratar om, inte en sprängd stad, säger Lasse.
Sedan inleder han en utläggning om att det rentav borde vara tillåtet
att plocka ägg, i alla fall för seriösa samlare. I alla fall de allra
vanligaste arternas ägg.
– Det finns ingen möjlighet att utrota eller påverka ett bestånd genom
att plocka ägg, det finns så ofantligt många ägg i naturen.
Efter en stund tillägger han:
– Jag
förstår att det spelar roll för många människor om det samlas ägg eller
inte, liksom att det finns människor som hatar jakt och vill ha det
förbjudet. Men vid annan jakt eller samlande av naturalia så får man
skatta delar av bestånden på ett reglerat sätt. Samma borde gälla för
äggsamlande, tycker jag, då det utförs i en så försumbart liten skala.
Åklagare Stig Andersson
vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål delar inte den
uppfattningen. Han säger sig ha god bevisning för att ett 50-tal kullar
fjällfåglar plockades i Stekenjokk av männen mellan 2005 och 2009 och
att männen gjort sig skyldiga till grova artskyddsbrott och jaktbrott.
– Den
bevisningen är i mångt och mycket deras egen dokumentation, säger Stig
Andersson.
Det enda
problemet för utredaren Per-Erik Lindbäck gällde äggens datering:
Samtliga lappar angav att de plockats för så länge sedan att det
eventuella brottet var preskriberat. I Roberts kullista stod det
exempelvis att nummer 104 i hans samling var fem kärrsångarägg insamlade
den 9 juni 1973, och plockade av Lasse i ett "bo i nässlor och vass".
Polisen hyrde in en ornitolog som mot arvode tillbringade månader med
att sortera alla de bilder av ägg och reden som gänget hade fotograferat
under sina resor till Stekenjokk. Bland bilderna i Lasses dator
upptäckte ornitologen ett kärrsångarbo placerat i just nässlor och vass,
som var synnerligen likt Roberts nummer 104. Enligt digitalfilens
automatiskt lagrade data om tid, datum och fotoinställningar var bilden
tagen den 9 juni 2003 - exakt 30 år senare än kullistan angav.
Snart
upprepades mönstret. Tidsangivelserna i Excelkatalogiseringen och på
etiketterna var helt enkelt systematiskt felaktiga med 30 eller 50 år.
Ornitologen hade knäckt koden, och kunde nu para ihop mängder av bilder
med beslagtagna ägg.
Därefter
skickades ett urval av fynden till statens kriminaltekniska
laboratorium. SKL skriver i sitt utlåtande att deras analyser "talar
extremt starkt" för att det handlar om samma ägg i de fall de jämfört
beslagtagna ägg med fotografier.
Åklagare Stig Andersson förklarar att vid en fällande dom väntar böter
eller fängelse i upp till fyra år för Robert, Lasse och Jan.
– Det här är allvarliga brott. Det finns arter i området som är
eftertraktade, arter som enbart häckar i fjällmiljö. Om man konsekvent
tar ägg från samma föräldrapar så släcker man så småningom en genetisk
linje, vilket minskar den genetiska mångfalden, säger han.
Fotnot:
De åtalade oologerna heter egentligen någonting annat.
En längre version
av texten finns i senaste numret av magasinet Filter.
Johan Persson
redaktion@expressen.se
Publicerad 23 okt 2013 16:00
